Konstigt nog kan jag inte förhålla mig till det på ett normalt sätt, eller kanske gör jag det?
Kanske har det inte sjunkit in tillräckligt djupt för att min hjärna ska förstå vad fan det är som händer.
Tids nog kommer alla få reda på det, kommer inte skriva exakt vad som hänt MEN det är ändå, rätt så omvälvande.
Tur att jag har himla fina vänner runt omkring mig. Och att jag på något vis hittat styrkan inom mig själv så att jag inte bara bryter ihop i en pöl på golvet.
Har träningsuppehåll i 3 dagar för att jag är en lapplisa.
Har 60 ämnen på min rygg för tillfället, ska ta av dem imorgon, avläsas på torsdag och måndag.
Visst kan man "svettas lagom" - men har tagit tillfället i akt och gör andra saker som jag annars har svårt att hinna med. Som att helt spontant en tisdag sitta och djupsnacka i en fin lägenhet nära Värnhem.
På torsdag skall svetten åter lacka och ordningen är återställd.
Kvarteret Skatan är min nya drog, så jag ska nog ta och somna till ännu ett avsnitt för en morgondag fylld med plugg och sedan jobb!
Det blir bra, fylla hjärnan med annat för att slippa tänka så jävla mycket.
Nu kör vi!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar